Bomull

Vad är bomull?

På själva växten sitter det blommor, det är dessa blommors frökapslar som är den egentliga bomullen.

Man sår bomullsfrön på hösten och sedan växer plantorna tills de blir höga. Man kan väl säga att det blir manshöga. De växer i ca nio månader innan man kan skörda bomullen.

Bomullsbuskens blommor slår ut som ljust creme-färgade, därefter ändrar de färg bara på ett par dagar till rosa. Efter tre dagar ramlar blomman av och då har den blivit röd.

Frökapseln blir stor som ett hönsägg och efter cirka en månad har fibrerna uppnått sin fulla längd. När kapseln är mogen öppnar den sig och bomullsfibrerna sväller ut och torkar. Detta blir sedan till en tuss. Det är tussen man sedan plockar. Efter plockningen rensar man tussen från allt skräp. De frön som blir över från bomullen änvänds bla till olja i livsmedel och till djurfoder. Den rena bomullen packar man i bomullsbalar.

Odling

Bomullsbusken behöver ett klimat med 175 till 225 frostfria dygn och när den växer behöver den mycket rikligt med vatten. Under skörden är bomullsfibern väldigt känslig för regn, och för en god avkastning och god kvalitet krävs att skörden sker vid torrt och soligt väder.

Bomullen har följande egenskaper:

Stor tvättålighet, goda slitstyrka och förmågan att svalka i varma klimat.

Fibrernas ojämna yta gör att bomull lätt tar åt sig smuts och fordrar därför kraftig tvätt för att bli ren (hög tvätt-temperatur), men tack vare tvättåligheten skadas den inte av den hårda behandlingen.

Den isolerar inte värme så bra - detta beror delvis på den låga elasticiteten. Bomullskläder är däremot svala och lämpliga för varmt klimat, det är själva Cellulosafibern som leder bort värme från huden.

Länder

I de flesta länder är bomullsodlingen mekaniserad men i de flesta U-länder behöver det inte alls vara så. I USA, Europa och Australien är odlingen mekaniserad. De viktigast producenterna av bomull finns i USA, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Argentina, Peru, Turkiet, Egypten och Sudan.

Påverkan på miljön

I dag täcker bomullen nära hälften av världens textilproduktion. Klädesbranschen ökar och fler och fler människor vill ha kläder och fler företag vill använda bomull. Det är just hur ekonomi fungerar och du behöver inte lära investools att veta det. Pga efterfrågan ökar tillverkningen och detta innebär ett allvarligt hot mot unika livsmiljöer och mot sötvattensförsörjningen för tusentals människor i olika delar av de fattiga producentländerna.

Konstbevattning
Eftersom bomullen behöver mycket vatten för att växa och inte alla länder har naturlig nederbörd innebär det att man får ersätta vatten på konstgjord väg "konstbevattning". Detta i ett läge där redan flera länder lider brist på vanligt dricksvatten.

Detta ger följande effekter: bidrar till brist på grund- och ytvatten. Djur och växter påverkas när deras vattendrag minskar eller kanske helt försvinner.

Besprutning mot skadeinsekter
Bomullen behöver även mängder av jordbruks-kemikalier, för att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs. Det beror dels på att den har en lång växtsäsong och på att blomning och fröbildning tar tid. Men det beror också på att den bomull som odlas kommersiellt idag inte är väl anpassad för den plats där den odlas.

Tre av de mest fruktade skadedjuren är bomullsmal, tobakknölfly och majsknölfly.

Odlingarna behöver årligen en fjärdedel av världens användning av insektsbekämpnings-medel och en tiondel av ogräsmedlen. Bomullen besprutas när den växer och sedan även när bomullen skördas. Vid skörd besprutas plantan med avlövningsmedel, liknande medel som användes under Vietnam och andra världskriget. En faktor med detta är om insekterna försvinner så försvinner ju även många fågelarter och andra djur.

Tvättning
Även när bomullen tvättas genomgår den flera tvättsteg för att avlägsna spinnoljor, fett, varpklister mm. Tvättmedlen innehåller flera olika kemikalier.

Färgning
Färgningen anses vara den mest miljöstörande ledet i textilindustrin. I vissa länder när man färgar bomullen förekommer vissa farliga kemikalier som är helt förbjudna hos oss som tex pentaklorfenol, som används mot mögelfläckar på tyget och bensidin, ett färgämne som är starkt cancerframkallande.

Utsläppen kan innehålla kemikalierester och syreförbrukande ämnen. Vanligt salt används i stora mängder vid färgningen. Saltet kommer ut med avloppsvattnet och orsakar stora problem eftersom både yt- och grundvatten får förhöjda mängder salt.

Skrynkelfritt
För att materialet skall bli så skrynkelfritt som möjligt används tex formaldehyd som har cancerframkallande effekter. Många av desa gifter sprider sig vidare i näringskedjor och riskerar att på sikt att påverka och rubba funktionerna i viktiga ekosystem.

För att materialet skall bli så skrynkelfritt som möjligt används tex formaldehyd som har cancerframkallande effekter. Många av desa gifter sprider sig vidare i näringskedjor och riskerar att på sikt att påverka och rubba funktionerna i viktiga ekosystem.

Detta ger följande effekter:
Besprutning skadar både människor och naturen.